Runt i stan

Bilden är tagen någonstans vid Boston Common, en stor park. Jag hann med att skriva på för att McDonalds slutar med reklam riktad för barn. Håller helt med... och så fick jag en liten pratstund...

Annars har jag frestat på mitt jetlaggade ego. Jag har gått, gått och gått vilse. Jag får kanske skaffa en bättre karta, eller så är det min hjärna som släpper lite emellanåt.

Hur som helst så har jag upplevt Boston, som en positiv smältdegel av olika människor. Det finns de som sitter och tigger, men det finns också en positiv streetkultur som jag gillar. Jag såg ett gäng streetdansare som var urbra, varvat med några gitarrister som spelade flamencoinspirerat. Och en utbrytarkung... massor av streetperformance.



Jag hamnade på Quincy market, gissa om det myllrade människor. Ett tag var paniken nära, hur orkar man jobba i ett sånt tempo, med massor av ljud, musik och myller? Inget för en medelålders kommuntjänsteman...



Jag var nere vid hamnen, en av flera, och fick en skön atlantbris i ansiktet. Tänk vad havet är underbart, sa han som bor så långt bort från havet man kan komma i Sverige.

När jag skulle "hem" lyckades jag att hitta en tunnelbanestation och snirklade mig tillbaka till 40 Berkeley. Tunnelbanan är inte alls i klass med London, eller Berlins fantastiska S-bahn och U-bahn. Man märker att här är det bilen som är kung. Även om det inte är så mycket trafik på småvägarna.

Nätet är lite segt här, men å andra sidan gratis... provar att lägga upp någon bild till. Ha det skönt. Hoppas, ni sover nog redan. Det är lite svårt med tidsskillnaden.

PS! Jag gick delar av The Freedom trail, med historiska byggnader längs vägen. De du Skorpan (min gamla hemska historielärare), det var väl inte illa gjort... trots att det inte stod i historieboken på sidan 34. Vilket var din historia...